By Hilma af Klint - Transferred from en.wikipedia to Commons.The original uploader was P. S. Burton at English Wikipedia, Public Domain, Hilma af Klint var en svensk konstnär, antropolog och föregångare inom det abstrakta måleriet. I sitt måleri gav hon uttryck för filosofiska idéer och räknas som en gigant i den svenska konsthistorien. Hilma skapade över 1 000 verk som hon aldrig visade under sin livstid. Hon trodde inte att någon skulle förstå dem och skrev i sitt testamente att konstverken inte fick visas upp förrän tjugo år efter hennes död. Men det tog ytterligare tjugo år innan de visades. Moderna museet i Stockholm erbjöds 1970 hela samlingen som gåva, men tackade nej. Något de förmodligen djupt ångrar idag. Fundera över: Kvinnornas ställning i samhället vid den här tidsperioden. Att vara kvinnlig konstnär i början på 1900-talet. Hilma af Klint [Public domain], via Wikimedia Commons
Placera in en bokstav var du vill på Davids pärm och du får namnet på en av de allra största konstnärerna genom alla tider. Konstnären lever nu. Kommentarsfältet är öppet och första rätta svaret belönas med en blyertspenna: 8B!!!
Gabriela Pichlers nya film som delvis utspelas i Svenljunga kommer att vara invigningsfilm till filmfestivalen i Göteborg. Samtidigt som den visas i Gbg kommer den att visas på flera andra orter, bl.a. på Folkets Hus i Ulricehamn. Läs mer här! Med tillstånd av Göteborg Film Festival Hämtat från webbplatsen: Göteborg Film Festival, där du kan läsa mer om festivalen. "– Trots detta mörker som finns i omgivningen så måste vi fokusera på det ljusa i samhället. Vi måste känna hopp om framtiden. I alla fall så inbillar jag mig själv det, säger Aida Chehrehgosha, årets festivalkonstnär. Aida Chehrehgosha tog sig an uppdraget att göra Göteborg Film Festivals konstnärsaffisch utifrån årets tematiska fokus Nationalism. De teman hon jobbar med är ofta allvarsamma med inslag av våld, död och ensamhet men också väldigt mycket humor. – Den första tanken som dök upp var att använda sig av en estetik som är snygg, enkel, rak, förhöjande och tydlig. Det är ett stilistiskt grepp som använts länge och som återkommer i så väl filmer som stillbilder, förr som nu. Det är mest karakteristiskt och igenkännbart under den tid och era då man ville kommunicera och ena folket, få dem att känna att det är ”vi” mot ”dom”. Vilka som är vi och vilka som är dom är ständigt flytande i alla tider, säger Aida Chehregosha. ”Såret har aldrig riktigt läkt. Det varar, blöder och påminner.” – Den andra tanken som dök upp är vilka som visas, hur dom visas och vem som får visa. Och det tycker jag också är en viktig aspekt i detta. Det här är helt enkelt det nya idealet, säger konstnären. – Trots detta mörker som finns i omgivningen så måste vi fokusera på det ljusa i samhället. Vi måste känna hopp om framtiden. I alla fall så inbillar jag mig själv det. Bakgrunden vi klistrar oss själva stolta mot, är min pappas oläkta sår från kriget. Det påminner mig om att vi måste gå framåt. Vi måste lägga saker bakom oss. Såret har aldrig riktigt läkt. Det varar, blöder och påminner. Ni vet, så där som vissa sår kan vara. Ovilliga men ändå fokuserat går vi mot ljuset med bestämda steg. Vet inte hur det kommer vara där framme men hoppas på det bästa. Säger jag ofta högt till mig själv, säger Aida Chehrehgosha. Aida Chehrehgosha tog sin examen i Fine Arts från Konstfack 2009 och 2011 från Kungliga konsthögskolan i Stockholm." Elna i 9H ger yttryck för en negativ samhällsvision (dystopi) i sin digitala parafras av John Bauers illustration "Tuvstarr". Dåtid Nutid Framtid By John Bauer - Illustration for "The story of Skutt the moose and little princess Tuvstarr" by Helge Kjellin in Among pixies and trolls, 1913, Public Domain, https://commons.wikimedia.
Det är inte bara Borås som är duktiga på Street Art. Pia i 9H skickade de här underbara bilderna från Valparaíso som ligger i Chile. Foto: Pia Andersson
|
Peter Waldenström
Konstnär och bildlärare på Stenbocksskolan (7-9) i Ulricehamn. På skolan jobbar även Claes Engström som bildlärare. Kategorier
Alla
|