Ht 2017 och vt 2018 arbetade vi med Skolverkets modul "Läslyftet - Skriva i alla ämnen". Här redovisas elevexempel och annat med utgångspunkt från bildämnet och modulens olika delar.
VT 2018
1.
Intexter utifrån "skrivhjulet" som elevexempel i det digitala klassrummet för bild. Texterna är skrivna av elever i olika årskurser.
I ämnet bild behöver du ofta skriva texter till dina eller andras bilder. Texterna kan t.ex. vara informativa, reflekterande, beskrivande eller analyserande. På den här sidan kommer jag att visa elevexempel på hur olika texter kan skrivas:
Informativa
Jag har gjort detta bokomslag så här för det ska vara som att flickan i fönstret på bilden ska ha blivit försvunnen när hon var liten och bor fortfarande kvar i hennes hus. Nu i huset bor en annan familj men två barn som förstår att de inte är ensamma i huset. De saker jag använt till redigeringen att göra detta omslag är olika filter för att göra så att bilden blir mörkare och blir mer ljus vid lampan. De verktyg jag använt är pipett, pensel, smeta ut, oskärpa, spray, sen har jag klippt in olika saker i bilden så som flickan i fönstret och så har jag ändrat opacitet. Den bild jag har tagit är bakgrundsbilden (fönstret). Den har jag tagit på ett av forums fönster.
Jag testade sedan massa effekter och filter tills jag hittade en jag blev nöjd med. Efter det klistrade jag in min bild på ögat och beskar den mha polygonverktyget, men eftersom den inte räckte över hela bilden la jag in en svart bild i ett lager under, och suddade/bländade ihop dem så det såg naturligt ut. På min bild la jag även på ett svartvitt filter och minskade opaciteten. Sedan ville jag ha någon sorts kant/ram, så jag testade med att måla med en pensel, använda färgpytsen osv men inget av det fungerade så bra/blev som jag ville. Så istället tog jag en vit bakgrund, använde pipetten för att få en matchande färg innan jag använde färgpytsen för att färga den vita bakgrunden. Efter det använde jag polygonverktyget för att få den formen jag ville för att sedan duplicera det jag klippt ut så jag fick två kanter/ramar. När jag skulle skriva titeln och författaren valde jag texten understruken och fetmarkerad. Efter jag placerat ut mina textlager konverterade jag dem till bildlager för att kunna fixa dem lite. Det sista jag gjorde var att ta en bild (som får användas och ändras) på bloddroppar, ändrade opaciteten, förvrängde och placerade ut dem för att få en lite mer mystisk/läskigare känsla.
Reflekterande
Idéerna till mitt skivomslag fick jag när jag kollade runt i klassrummet. Såg en bild med svarta händer som tyckte såg effektfull ut. Sedan gillar jag också mycket färger och liv, och känslan man får av färger. Att kombinera oss människor (händer) med mycket färg gav mig en idé att vi människor växer upp som ett "träd" och ut i världen. Ut i den färgglada världen! Vår värld!
Arbetet gick jättebra, jag jobbade hela tiden och arbetet blev klart i tid. Jag blev faktiskt väldigt nöjd och fick till bilden precis som jag hade tänkt. När man först ser bilden kanske den inte ser särskilt speciell ut, men när man hör min tanke bakom så förstår man vad jag ville visa.
Jag hade svårt att komma på idéer i början när vi satte igång med huset. Men att rita i perspektiv hade jag rätt lätt med. Först skissade jag massa idéer, och om jag gillade en del på en skiss och en del på en annan skiss la jag ihop dem så att det blev en bild till slut. Alltså jag la ihop alla saker jag tyckte om till en enda bild. Sedan tog jag kort på bilden med datorn, kortet är med här uppe med, och la in i Photofiltre. Sedan skrev jag "Kulturhus de Ulricehamn" som betyder Ulricehamns kulturhus på spansk/svenska, där använde jag "förvräng" verktyget så att det såg ut som att texten var i perspektiv. Efter det la jag in 2 tavlor som man kunde se genom fönsterna, då såg det lite mer ut som ett kulturhus. Jag är ganska nöjd med mitt arbete. Det enda var att jag halkade efter lite med skissen så att om jag hade kommit på vad jag skulle göra från början så hade jag nog hunnit med att göra lite mer detaljer.
Beskrivande
I en trädgård har flera män och några kvinnor samlats runt ett bord som står dukat med glas och dricka. På bordet ligger en vit duk. Männen står upp och skålar, medans kvinnorna som är närmast i målningen sitter ner och tittar på männen. En kvinna med vit klänning och håret i en hård knut hjälper en liten flicka upp bredvid sig på bänken som hon sitter på med den vänstra handen. I den högra hnden håller hon ett glas som hon höjt för att skåla med de andra männen. Den lilla tjejen har på sig en ljusrosa klänning med en stor rosett bak i svanken och vinröda tights. Flickan har ljust axellångt hår och svarta skor. De andra två kvinnorna har marin blåa kläningar och uppsatt hår. Männen är klädda i blåa, begia och gröna kostymer. Alla av männen har antigen skägg eller mustasch. En av männen har en ljus gul hatt och en annan en svart basker. Det ända som syns runt om dem är lövverken från träd och buskar.
Fotografiet är svartvit. På bilden ser man en närbild av en person i profil med ett annat ansikte(halva) över som liknar en mask. De två ansiktshalvorna delar på en mun, man ser en näsa och skuggor av en näsa som tillhör ansiktet som liknar en mask. Man ser två olika ögon och ögonbryn, ett på varje ansikte. Sedan ser man även ett öra och hår på ansiktshalvan som liknar en mask. Ansiktsdelen som liknar en mask har en mer utjämnad hy där man inte ser några tydliga ansiktsdrag. Mellan de olika ansiktshalvorna ser man ljusa tunna sträck. Om man delar bilden på diagonalen från övre högra hörnet till det vänstra nedre hörnen, så märker man att bakgrunden på den högra delen är i en mörkare nyans av grå och den vänstra delen är lite ljusare. På den gråa färgen ser man ett mönster av en ljusare nyans av grå. Bakom ansiktena breder en oval ut sig. Den sträcker sig från ögonbrynet på personen vars ansikte är i profil och täcker den övre halvan av fotografiet. Ovalen är mörk/svart med oregelbundna vita detaljer. Den övre högra delen av ovalen är några nyanser ljusare än resterande ovalen.
Analyserande
Detta fotografi liknar en av Picassos målningar. Han målade ett porträtt av Dora Maar, han målade då två ansiktshalvor som var olika varandra, vilket stämmer överens med ansiktshalvorna i fotografiet i. I hans målning delar även ansiktshalvorna vissa delar som samma näsa, men har två olika ögon.
När jag ser denna bild tänker jag på en kvinna som är rädd för att visa sitt riktiga jag. Därför sätter hon på sig en mask för att inte bli sårad. Hennes min ser nedstämd ut och det tror jag beror på att hon inte får visa sitt riktiga jag. Den mörka bakgrunden styrker även känslan om att hon är nedstämd, för när man är ledsen känns livet grått. Titeln på verket stärker även min tanke efter som det finns två olika ansikten(sidor av en person) i vad som ska likna ett porträtt av samma person. Jag tror att Dora Maar försöker få fram att man i samhället inte visar sitt riktiga jag för man är rädd för att bli sårad. Istället sätter man istället på en mask för att känna sig accepterad. Under 30-talet då denna bild kom ut var det t.ex. inte okej att vara homosexuell, man fick då som homosexuell gömma sin sexualitet. Man tyckte även att kvinnor stod under mannen, kvinnorna fick inte ha samma jobb som mannen, och det var inte så mycket man kunde göra åt saken, för man hade inte samma system som man har idag.
Detta verk tilltalar mig starkt och jag tycker att detta foto är i dagsläget är väldigt ackurat. För tjejer nuförtiden sminkar sig väldigt mycket för att dölja det som de är mindre nöjda med. Sminket blir som ett skydd/mask mot verkligheten och människorna runt omkring. Om en person inte tycker om sminket tar man det inte lika personligt eftersom att det inte är en del av sig själv. Nu förtiden blir tjejer väldigt pressade att se ut på ett visst sätt, vissa känner inte igen sig själva under masken. Detta verk talar starkt till mig för den visar hur en tjej känner sig under masken.
När jag ser bilden blir jag glad. Anledningen till att jag blir glad är för att alla på bilden är glada. De skålar och skrattar och det ser ut som att det är en vacker och härlig dag. Kvinnorna tittar på männen och ser ut att le. De ser ut att vara glada för att männen är så glada och har kul. Jag tror att konstnären vill nå ut med ett glatt budskap. Man ska bli glad när man ser denna målning som föreställer glada människor en sommardag. Jag tror att konstnären vill få oss att komma ihåg att ha kul och fira. Att våga vara glada, stolta, nöjda och njuta. När jag ser bilden tänker jag på en sommarfest, eller kanske midsommarafton. När jag ser den här bilden tänker jag på målningen Den sista måltiden av Leonardo Da Vinci. Vid den sista måltiden har de samlats kring bordet för att på ett sett fira det som de har fått. I Hipp Hipp Hurra firar de också. Även om dessa bilder är olika på många sätt tycker jag att man kan se saker som hänger ihop.
I ämnet bild behöver du ofta skriva texter till dina eller andras bilder. Texterna kan t.ex. vara informativa, reflekterande, beskrivande eller analyserande. På den här sidan kommer jag att visa elevexempel på hur olika texter kan skrivas:
Informativa
Jag har gjort detta bokomslag så här för det ska vara som att flickan i fönstret på bilden ska ha blivit försvunnen när hon var liten och bor fortfarande kvar i hennes hus. Nu i huset bor en annan familj men två barn som förstår att de inte är ensamma i huset. De saker jag använt till redigeringen att göra detta omslag är olika filter för att göra så att bilden blir mörkare och blir mer ljus vid lampan. De verktyg jag använt är pipett, pensel, smeta ut, oskärpa, spray, sen har jag klippt in olika saker i bilden så som flickan i fönstret och så har jag ändrat opacitet. Den bild jag har tagit är bakgrundsbilden (fönstret). Den har jag tagit på ett av forums fönster.
Jag testade sedan massa effekter och filter tills jag hittade en jag blev nöjd med. Efter det klistrade jag in min bild på ögat och beskar den mha polygonverktyget, men eftersom den inte räckte över hela bilden la jag in en svart bild i ett lager under, och suddade/bländade ihop dem så det såg naturligt ut. På min bild la jag även på ett svartvitt filter och minskade opaciteten. Sedan ville jag ha någon sorts kant/ram, så jag testade med att måla med en pensel, använda färgpytsen osv men inget av det fungerade så bra/blev som jag ville. Så istället tog jag en vit bakgrund, använde pipetten för att få en matchande färg innan jag använde färgpytsen för att färga den vita bakgrunden. Efter det använde jag polygonverktyget för att få den formen jag ville för att sedan duplicera det jag klippt ut så jag fick två kanter/ramar. När jag skulle skriva titeln och författaren valde jag texten understruken och fetmarkerad. Efter jag placerat ut mina textlager konverterade jag dem till bildlager för att kunna fixa dem lite. Det sista jag gjorde var att ta en bild (som får användas och ändras) på bloddroppar, ändrade opaciteten, förvrängde och placerade ut dem för att få en lite mer mystisk/läskigare känsla.
Reflekterande
Idéerna till mitt skivomslag fick jag när jag kollade runt i klassrummet. Såg en bild med svarta händer som tyckte såg effektfull ut. Sedan gillar jag också mycket färger och liv, och känslan man får av färger. Att kombinera oss människor (händer) med mycket färg gav mig en idé att vi människor växer upp som ett "träd" och ut i världen. Ut i den färgglada världen! Vår värld!
Arbetet gick jättebra, jag jobbade hela tiden och arbetet blev klart i tid. Jag blev faktiskt väldigt nöjd och fick till bilden precis som jag hade tänkt. När man först ser bilden kanske den inte ser särskilt speciell ut, men när man hör min tanke bakom så förstår man vad jag ville visa.
Jag hade svårt att komma på idéer i början när vi satte igång med huset. Men att rita i perspektiv hade jag rätt lätt med. Först skissade jag massa idéer, och om jag gillade en del på en skiss och en del på en annan skiss la jag ihop dem så att det blev en bild till slut. Alltså jag la ihop alla saker jag tyckte om till en enda bild. Sedan tog jag kort på bilden med datorn, kortet är med här uppe med, och la in i Photofiltre. Sedan skrev jag "Kulturhus de Ulricehamn" som betyder Ulricehamns kulturhus på spansk/svenska, där använde jag "förvräng" verktyget så att det såg ut som att texten var i perspektiv. Efter det la jag in 2 tavlor som man kunde se genom fönsterna, då såg det lite mer ut som ett kulturhus. Jag är ganska nöjd med mitt arbete. Det enda var att jag halkade efter lite med skissen så att om jag hade kommit på vad jag skulle göra från början så hade jag nog hunnit med att göra lite mer detaljer.
Beskrivande
I en trädgård har flera män och några kvinnor samlats runt ett bord som står dukat med glas och dricka. På bordet ligger en vit duk. Männen står upp och skålar, medans kvinnorna som är närmast i målningen sitter ner och tittar på männen. En kvinna med vit klänning och håret i en hård knut hjälper en liten flicka upp bredvid sig på bänken som hon sitter på med den vänstra handen. I den högra hnden håller hon ett glas som hon höjt för att skåla med de andra männen. Den lilla tjejen har på sig en ljusrosa klänning med en stor rosett bak i svanken och vinröda tights. Flickan har ljust axellångt hår och svarta skor. De andra två kvinnorna har marin blåa kläningar och uppsatt hår. Männen är klädda i blåa, begia och gröna kostymer. Alla av männen har antigen skägg eller mustasch. En av männen har en ljus gul hatt och en annan en svart basker. Det ända som syns runt om dem är lövverken från träd och buskar.
Fotografiet är svartvit. På bilden ser man en närbild av en person i profil med ett annat ansikte(halva) över som liknar en mask. De två ansiktshalvorna delar på en mun, man ser en näsa och skuggor av en näsa som tillhör ansiktet som liknar en mask. Man ser två olika ögon och ögonbryn, ett på varje ansikte. Sedan ser man även ett öra och hår på ansiktshalvan som liknar en mask. Ansiktsdelen som liknar en mask har en mer utjämnad hy där man inte ser några tydliga ansiktsdrag. Mellan de olika ansiktshalvorna ser man ljusa tunna sträck. Om man delar bilden på diagonalen från övre högra hörnet till det vänstra nedre hörnen, så märker man att bakgrunden på den högra delen är i en mörkare nyans av grå och den vänstra delen är lite ljusare. På den gråa färgen ser man ett mönster av en ljusare nyans av grå. Bakom ansiktena breder en oval ut sig. Den sträcker sig från ögonbrynet på personen vars ansikte är i profil och täcker den övre halvan av fotografiet. Ovalen är mörk/svart med oregelbundna vita detaljer. Den övre högra delen av ovalen är några nyanser ljusare än resterande ovalen.
Analyserande
Detta fotografi liknar en av Picassos målningar. Han målade ett porträtt av Dora Maar, han målade då två ansiktshalvor som var olika varandra, vilket stämmer överens med ansiktshalvorna i fotografiet i. I hans målning delar även ansiktshalvorna vissa delar som samma näsa, men har två olika ögon.
När jag ser denna bild tänker jag på en kvinna som är rädd för att visa sitt riktiga jag. Därför sätter hon på sig en mask för att inte bli sårad. Hennes min ser nedstämd ut och det tror jag beror på att hon inte får visa sitt riktiga jag. Den mörka bakgrunden styrker även känslan om att hon är nedstämd, för när man är ledsen känns livet grått. Titeln på verket stärker även min tanke efter som det finns två olika ansikten(sidor av en person) i vad som ska likna ett porträtt av samma person. Jag tror att Dora Maar försöker få fram att man i samhället inte visar sitt riktiga jag för man är rädd för att bli sårad. Istället sätter man istället på en mask för att känna sig accepterad. Under 30-talet då denna bild kom ut var det t.ex. inte okej att vara homosexuell, man fick då som homosexuell gömma sin sexualitet. Man tyckte även att kvinnor stod under mannen, kvinnorna fick inte ha samma jobb som mannen, och det var inte så mycket man kunde göra åt saken, för man hade inte samma system som man har idag.
Detta verk tilltalar mig starkt och jag tycker att detta foto är i dagsläget är väldigt ackurat. För tjejer nuförtiden sminkar sig väldigt mycket för att dölja det som de är mindre nöjda med. Sminket blir som ett skydd/mask mot verkligheten och människorna runt omkring. Om en person inte tycker om sminket tar man det inte lika personligt eftersom att det inte är en del av sig själv. Nu förtiden blir tjejer väldigt pressade att se ut på ett visst sätt, vissa känner inte igen sig själva under masken. Detta verk talar starkt till mig för den visar hur en tjej känner sig under masken.
När jag ser bilden blir jag glad. Anledningen till att jag blir glad är för att alla på bilden är glada. De skålar och skrattar och det ser ut som att det är en vacker och härlig dag. Kvinnorna tittar på männen och ser ut att le. De ser ut att vara glada för att männen är så glada och har kul. Jag tror att konstnären vill nå ut med ett glatt budskap. Man ska bli glad när man ser denna målning som föreställer glada människor en sommardag. Jag tror att konstnären vill få oss att komma ihåg att ha kul och fira. Att våga vara glada, stolta, nöjda och njuta. När jag ser bilden tänker jag på en sommarfest, eller kanske midsommarafton. När jag ser den här bilden tänker jag på målningen Den sista måltiden av Leonardo Da Vinci. Vid den sista måltiden har de samlats kring bordet för att på ett sett fira det som de har fått. I Hipp Hipp Hurra firar de också. Även om dessa bilder är olika på många sätt tycker jag att man kan se saker som hänger ihop.
2.
Fyra grupper i 8A har skrivit uttexter som är tänkta att publiceras som blogginlägg. Jag har resonerat med grupperna om lämpligt upplägg.
Foto med tillstånd av Ruben Östlund
The Square - Rutan 23/2/2018
Ruben Östlund är filmregissör och aktuell med den nya filmen "The Square". Filmen har blivit en succé och vunnit flera priser på filmfestivaler över hela världen. Filmen blev även nominerad som Sveriges bidrag till Oscarsgalan.
Ruben har flera strängar på sin lyra och tillsammans med filmproducenten Kalle Boman ligger han bakom konstprojektet "Rutan" som också inspirerat till filmen. Rutan är en vitmarkerad kvadrat placerad i det offentliga rummet – en plats där gemensamma rättigheter och skyldigheter råder.
Till rutan kan vi gå om vi behöver hjälp, när någon står i den är det vårt ansvar att söka kontakt och försöka hjälpa till. I rutan kan vi lämna ifrån oss våra ägodelar, i den får vi inte stjäla. Rutan på bilden, som är den första, finns i Värnamo. Kanske något för oss på Stenbocksskolan?
Uppgift: Skriv ett kort argumenterande debattinlägg, för eller emot, ett införande av rutan på Stenbocksskolan. Debattinlägget ska införas i bloggen och den tänkta målgruppen är bloggens läsare, i huvudsak högstadieelever.
4 Kommentarer
8A2
27/2/2018 12:36:21 pmTrygghet på Stenbocksskolan!
Vi tycker att ”rutan” är bra för att där kan man uttrycka sina känslor och man får vara den man är även fast man inte vill vara det i vanliga fall. Där kan man prata om sina problem och få hjälp av andra människor som man kanske inte skulle prata med annars. Men man kan även få lära känna nya människor och skaffa nya vänner med hjälp av rutan.
Om alla engagerar sig så kan det skapa en gemenskap och få alla att känna sig tryggare. Fler personer kanske blir öppnare om vad de egentligen känner och tycker.
Detta är bra för att det just nu inte är så många på skolan som hjälper andra människor som man inte känner.
8A1
27/2/2018 02:20:24 pmNej till ”rutan”!
Det kostar onödiga pengar för skolan att göra rutan dessutom ska vi inte ha rutan för att materialet gör att den troligen inte kommer att tillverkas miljövänligt.
Ingen kommer använda rutan som den är avsedd att användas. Folk kommer se den som ett skämt. När väl nån kliver in i rutan är det endast lärare som kommer fram och andra elever kommer bara se eleven som sårbar och då kommer de börja reta den personen. Detta kan leda till depression för att personen blir retad så mycket.
Så vi tycker inte att förslaget med en ruta var bra.
8A1
28/2/2018 10:08:44 amVi tror inte på ”rutan”?
Vi är emot rutan för att det aldrig kommer att funka. Rutan kommer att få en motsatt effekt för att folk kommer börja bryta mot reglerna, bråka och göra andra saker i den. Det kommer inte att ändra något, för att en ruta på marken ändrar inte folks attityd och beteende.
En stor del av rutan är att man ska kunna lägga värdesaker där utan att de blir snodda, men det kommer inte fungera. Det är bättre att bara lägga sina saker i skåpet eller inte ta med saker alls.
8A4
28/2/2018 10:09:58 am”Rutan” för samman människor!
Vi är för rutan i skolan och stödjer gärna förslaget. Det är bra för dem som inte vet hur man kan få hjälp på annat sätt. Om man är utanför i sin klass och har svårt att få kompisar, för att man är blyg eller på annat sätt har svårt att prata med människor. Då kan man gå till rutan och träffa andra som har svårt med den sociala biten.
Vi tycker att rutan ska vara i pelarhallen. Det är i pelarhallen som flest av skolans elever passerar varje dag. Rutan borde vara vid ett av borden så att man kan sätta sig där och prata med andra som är där. Rutan kan bli som en mötesplats för alla elever. Man behöver inte vara mobbad eller utanför för att få sätta sig där. Det räcker att man vill träffa nya vänner och få en roligare rast. Om rutan inte finns skulle många av skolans elever aldrig hitta nya kompisar utanför klassen och kanske inte vågar gå fram och prata med andra helt främmande människor utan att de tycker att personen är helt knäpp.
Det är billigt att göra rutan, det enda du behöver är lite färg och en pensel. Skolan har ju målat förut, till exempel entrén som målades röd förra året. Färg är lätt att ta bort också eftersom det finns så många färgborttagningsmedel om rutan inte uppfyller sitt syfte. Men det tror vi inte skulle behövas.
Visst vill du träffa nya kompisar?
3.
Elever har ofta svårt att veta eller förstå vad reflektion ska innehålla trots att det finns formulerat på uppgiftssidan. Jag har med struktur och oavslutade meningar på ett utskrivet A4-papper försökt förenkla elevernas reflektionsskrivande.
4.
En grupp i 8A skrev det här blogginlägget om ett nej till "rutan" på Stenbocksskolan. Uttexten har därefter förstärkts med ett multimodalt uttryck i en bild.
Nej till ”rutan”!
Det kostar onödiga pengar för skolan att göra rutan dessutom ska vi inte ha rutan för att materialet gör att den troligen inte kommer att tillverkas miljövänligt.
Ingen kommer använda rutan som den är avsedd att användas. Folk kommer se den som ett skämt. När väl nån kliver in i rutan är det endast lärare som kommer fram och andra elever kommer bara se eleven som sårbar och då kommer de börja reta den personen. Detta kan leda till depression för att personen blir retad så mycket.
Så vi tycker inte att förslaget med en ruta var bra.
Det kostar onödiga pengar för skolan att göra rutan dessutom ska vi inte ha rutan för att materialet gör att den troligen inte kommer att tillverkas miljövänligt.
Ingen kommer använda rutan som den är avsedd att användas. Folk kommer se den som ett skämt. När väl nån kliver in i rutan är det endast lärare som kommer fram och andra elever kommer bara se eleven som sårbar och då kommer de börja reta den personen. Detta kan leda till depression för att personen blir retad så mycket.
Så vi tycker inte att förslaget med en ruta var bra.
5.
6.
Reflektion - Skivomslag
Exempel på olika nivåer i förhållande till kunskapskrav.
Exempel på olika nivåer i förhållande till kunskapskrav.
7.
Just nu arbetar eleverna i åk 7 med teckning. Idag fick eleverna gå ut och teckna men innan de gick ut skrev de ner på papperets baksida vad som skulle tecknas. De skrev även vad de skulle tänka på utifrån följande ämnesspecifika begrepp:
Gråskala, syfta, linje och yta.
Gråskala, syfta, linje och yta.
HT 2017
1.
Bloggen:
Kulturhus28/8/2017
21 Kommentarer
Ni som går i åttan ska ge ett förslag på hur Ulricehamns nya kulturhus ska se ut. Förslaget ska visualiseras först genom en perspektivteckning därefter digitalt i Photofiltre. Ulricehamns nya kulturhus ska inrymma både bibliotek och utställningshall.
Svara anonymt (skriv 8 istället för namn) på följande frågor om kulturhus i kommentarsfältet:
1. Vilka är dina erfarenheter av kulturhus?
2. Vilka tankar får du när det gäller innehåll och utseende?
Kulturhus28/8/2017
21 Kommentarer
Ni som går i åttan ska ge ett förslag på hur Ulricehamns nya kulturhus ska se ut. Förslaget ska visualiseras först genom en perspektivteckning därefter digitalt i Photofiltre. Ulricehamns nya kulturhus ska inrymma både bibliotek och utställningshall.
Svara anonymt (skriv 8 istället för namn) på följande frågor om kulturhus i kommentarsfältet:
1. Vilka är dina erfarenheter av kulturhus?
2. Vilka tankar får du när det gäller innehåll och utseende?
Kulturhus Från Wikipedia
Ett kulturhus är en byggnad, vilken inrymmer flera kulturella verksamheter, som bibliotek, teater, museum och utställningar. Det finns ingen exakt definition eller åtskillnad mellan kulturhus, medborgarhus, folkets hus, allaktivitetshus med flera. Det är snarast lokala beslut, eller vilken huvudman verksamheterna har, som styr namnvalet.
Begreppet kan även avse äldre, kulturhistoriskt intressanta byggnader.
Ett kulturhus är en byggnad, vilken inrymmer flera kulturella verksamheter, som bibliotek, teater, museum och utställningar. Det finns ingen exakt definition eller åtskillnad mellan kulturhus, medborgarhus, folkets hus, allaktivitetshus med flera. Det är snarast lokala beslut, eller vilken huvudman verksamheterna har, som styr namnvalet.
Begreppet kan även avse äldre, kulturhistoriskt intressanta byggnader.
Svar i kommentarsfältet:
1. Jag har ingen. 2. Jag vet fortfarande inte vad ett kulturhus är.
1. Jag har inte varigt på så många kulturhus helt ärligt bara två. Det var då en utställningshall, bio, bibliotek och café i kulturhuset. 2. Inte så många bara att det ska vara en utställnings hall
1. Har inga erfarenheter. 2 Jag tänker att det ska va snyggt
1. har aldrig varit på ett kulturhus 2. vet inte
1, typ inget2, nytt
1. Jag har inte mycket erfarenhet av kulturhus. 2. När jag tänker på ett kulturhus vill jag ha det ljust och stort. Elegant men modernt.
1. jag vet inte2. vet ej
1. Jag har inga erfarenheter av kulturhus. 2. Jag tycker att det ska vara ett stort hus med bibliotek, teater och utställning och museum i samma hus.
1. Kulturhus är GOOD TIMES2. vet inte
1inget om kulturhus
1 inga jag har aldrig varit på ett 2 = att det ska se klassigt ut
1. INGEN2.många fönster, konsthall,teater och bibliotek
1. mycket 2. kulturigt
1.ingen alls2. det bibliotek och en storutställnings sal och ett mycket mysigt cafe
1. inte så mycket.2. många fönster för ljus. en utställningshall och bibliotek och ett cafe typ det. har aldrig varit på nått kulturhus. hehe:]
1: Jag har varit i en del kulturhus där jag har tittat på olika konserter och musikaler. 2: Det är ett stort hus med oftast någon teaterlokal i och typ lite gamla saker i.
1amjag har inga erfarenheter om kulturhus
och jag får inga tankar om kulturhes
1. Jag har inga erfarenheter om just kulturhus, men det första jag tänker på när jag hör ordet är en byggnad med innehåll av utställningar, konstverk, bibliotek och museum. 2. Jag tänker på en lagom stor byggnad med mycket ljus
1. Ingen 2. Det är ganska ljust, café och bibliotek.
1.jag har inte så mycket erfarenhet av kulturhus 2. det är mycket fönster som ger ljus , café och teater
1. Jag har ingen. 2. Jag vet fortfarande inte vad ett kulturhus är.
1. Jag har inte varigt på så många kulturhus helt ärligt bara två. Det var då en utställningshall, bio, bibliotek och café i kulturhuset. 2. Inte så många bara att det ska vara en utställnings hall
1. Har inga erfarenheter. 2 Jag tänker att det ska va snyggt
1. har aldrig varit på ett kulturhus 2. vet inte
1, typ inget2, nytt
1. Jag har inte mycket erfarenhet av kulturhus. 2. När jag tänker på ett kulturhus vill jag ha det ljust och stort. Elegant men modernt.
1. jag vet inte2. vet ej
1. Jag har inga erfarenheter av kulturhus. 2. Jag tycker att det ska vara ett stort hus med bibliotek, teater och utställning och museum i samma hus.
1. Kulturhus är GOOD TIMES2. vet inte
1inget om kulturhus
1 inga jag har aldrig varit på ett 2 = att det ska se klassigt ut
1. INGEN2.många fönster, konsthall,teater och bibliotek
1. mycket 2. kulturigt
1.ingen alls2. det bibliotek och en storutställnings sal och ett mycket mysigt cafe
1. inte så mycket.2. många fönster för ljus. en utställningshall och bibliotek och ett cafe typ det. har aldrig varit på nått kulturhus. hehe:]
1: Jag har varit i en del kulturhus där jag har tittat på olika konserter och musikaler. 2: Det är ett stort hus med oftast någon teaterlokal i och typ lite gamla saker i.
1amjag har inga erfarenheter om kulturhus
och jag får inga tankar om kulturhes
1. Jag har inga erfarenheter om just kulturhus, men det första jag tänker på när jag hör ordet är en byggnad med innehåll av utställningar, konstverk, bibliotek och museum. 2. Jag tänker på en lagom stor byggnad med mycket ljus
1. Ingen 2. Det är ganska ljust, café och bibliotek.
1.jag har inte så mycket erfarenhet av kulturhus 2. det är mycket fönster som ger ljus , café och teater
2.
Vad är ett kulturhus (i Ulricehamn bibliotek och utställningshall) och varför finns det eller bör finnas?
Diskutera gruppvis och skriv ner era tankar i en text i ett worddokument som ni skickar till mig: peter.waldenstrom@ulricehamn.se
Er text ska innehålla nedanstående ord i ett relevant sammanhang. Försök att få texten så sammanhängande som möjligt. Ni får gärna slå upp orden och skriv dem med fet stil och valfri böjning.
mötesplats kulturutbud inredning flexibilitet arkitekturstil material identitet placering perspektiv levande kunskap inspiration stimulera upplevelse rättvisa folkbildning utställning demokrati offentligt stil form
Grupp 1
Kulturhus är en offentlig byggnad som oftast placeras centrum i stora städer och är anpassad för flera olika saker som tillexempel bibliotek, utställning, teater mm. Byggnaden är ganska flexibel eftersom den är anpassad för både barn, vuxna och vad man tycker om. Det kan exempelvis finnas en barnavdelning.
Varje kulturhus har en annorlunda arkitekturstil som skapar en egen identitet, nästan inga kulturhus ser likadana ut. De är oftast inredda i en annan stil än vad man har hemma, exempelvis olika sorters former på möbler, olika stilar, material och färger.
Utsidan på byggnaden är också oftast lite annorlunda mot vanliga byggnader vilket gör att den ser mer intressant och speciell ut.
Ett kulturhus kan också vara en mötesplats för vissa, man kan träffas i kaféet eller på en konstutställning. Det kan också vara en upplevelse och ett nöje för personer som gillar mycket konst och utställningar.
I byggnaden finns exempelvis teatrar och bibliotek som är ett roligare sätt för folkbildning och få kunskaper på ett demokratiskt och jämlikt sätt utanför skolan.
Kulturhus är en offentlig byggnad som oftast placeras centrum i stora städer och är anpassad för flera olika saker som tillexempel bibliotek, utställning, teater mm. Byggnaden är ganska flexibel eftersom den är anpassad för både barn, vuxna och vad man tycker om. Det kan exempelvis finnas en barnavdelning.
Varje kulturhus har en annorlunda arkitekturstil som skapar en egen identitet, nästan inga kulturhus ser likadana ut. De är oftast inredda i en annan stil än vad man har hemma, exempelvis olika sorters former på möbler, olika stilar, material och färger.
Utsidan på byggnaden är också oftast lite annorlunda mot vanliga byggnader vilket gör att den ser mer intressant och speciell ut.
Ett kulturhus kan också vara en mötesplats för vissa, man kan träffas i kaféet eller på en konstutställning. Det kan också vara en upplevelse och ett nöje för personer som gillar mycket konst och utställningar.
I byggnaden finns exempelvis teatrar och bibliotek som är ett roligare sätt för folkbildning och få kunskaper på ett demokratiskt och jämlikt sätt utanför skolan.
Grupp2
I ett kulturhus kan alla människor ta del av ett utbud av kulturella verksamheter till exempel, utställningar, bibliotek, och biosalonger. Kulturhus är mötesplatser för de som vill få mer kunskap om kultur och konst. Kulturhus är ofta i väldigt moderna arkitekturstil och med mycket geometriska former. Inredningen är också ofta i geometriska former med mycket färger. Många ungdomar idag har aldrig varit på ett kulturhus och intresset för konst minskar. Men detta vill man ändra på. Man vill att ungdomar idag ska bli mer allmänbildade. Kan kulturhus hjälpa oss väcka konstintresset igen?
I ett kulturhus kan alla människor ta del av ett utbud av kulturella verksamheter till exempel, utställningar, bibliotek, och biosalonger. Kulturhus är mötesplatser för de som vill få mer kunskap om kultur och konst. Kulturhus är ofta i väldigt moderna arkitekturstil och med mycket geometriska former. Inredningen är också ofta i geometriska former med mycket färger. Många ungdomar idag har aldrig varit på ett kulturhus och intresset för konst minskar. Men detta vill man ändra på. Man vill att ungdomar idag ska bli mer allmänbildade. Kan kulturhus hjälpa oss väcka konstintresset igen?
Grupp 3
Ett kulturhus är en offentlig plats där människorna ska få en upplevelse. En upplevelse av allt inom området kultur. Det kan vara konst, teater, dans, musik, böcker och film och det är bara lite av kulturutbudet som finns. Även om du inte har några pengar kan du gå till ett kulturhus, låna en bok och se på olika utställningar, få inspiration till ett eget konstverk, du kan få inspiration till stil, form eller material. Du kanske också bestämmer dig för att köpa en tavla eller ett konstverk som du kan inreda ditt hem med som sedan stimulerar en känsla om du har placerat den på rätt plats. Många människor beskriver kulturhus som en levande mötesplats för människor från olika kulturer med olika identiteter och med olika kunskaper och perspektiv på saker. Det handlar om rättvisa, flexibilitet och demokrati. Alla kan vara sig själv i ett kulturhus även om du träffar människor du inte känner där ingen bryr sig om folkbildning.
Ett kulturhus är en offentlig plats där människorna ska få en upplevelse. En upplevelse av allt inom området kultur. Det kan vara konst, teater, dans, musik, böcker och film och det är bara lite av kulturutbudet som finns. Även om du inte har några pengar kan du gå till ett kulturhus, låna en bok och se på olika utställningar, få inspiration till ett eget konstverk, du kan få inspiration till stil, form eller material. Du kanske också bestämmer dig för att köpa en tavla eller ett konstverk som du kan inreda ditt hem med som sedan stimulerar en känsla om du har placerat den på rätt plats. Många människor beskriver kulturhus som en levande mötesplats för människor från olika kulturer med olika identiteter och med olika kunskaper och perspektiv på saker. Det handlar om rättvisa, flexibilitet och demokrati. Alla kan vara sig själv i ett kulturhus även om du träffar människor du inte känner där ingen bryr sig om folkbildning.
Grupp 4
Ett kulturhus är en mötesplats för alla åldrar. I kulturhuset är det ljust med många fönster tillsammans med ljusa och starka färger, inredning brukar bestå av många sittplatser. Denna stil är det vi kallar modernt. Det är placerat offentligt. Vi vill även inspirera folket med våran utställning. Huset är levande eftersom det ligger vid sjön och många kommer dit. Det ska vara en upplevelse att komma in i huset. Vi vill visa perspektiven av rättvisa och demokrati. Det spelar ingen roll vad man har för identitet eller form, alla är välkomna i kulturhuset. Det ska finnas teater i kulturhuset, teater är levande konst. Man ska kunna få kunskap i huset, i biblioteket och utställningen. Vi har ett kulturutbud med böcker.
Ett kulturhus är en mötesplats för alla åldrar. I kulturhuset är det ljust med många fönster tillsammans med ljusa och starka färger, inredning brukar bestå av många sittplatser. Denna stil är det vi kallar modernt. Det är placerat offentligt. Vi vill även inspirera folket med våran utställning. Huset är levande eftersom det ligger vid sjön och många kommer dit. Det ska vara en upplevelse att komma in i huset. Vi vill visa perspektiven av rättvisa och demokrati. Det spelar ingen roll vad man har för identitet eller form, alla är välkomna i kulturhuset. Det ska finnas teater i kulturhuset, teater är levande konst. Man ska kunna få kunskap i huset, i biblioteket och utställningen. Vi har ett kulturutbud med böcker.
3.
Kvadraten
A. Uppgiften inleds med en kortare föreläsning (20 min) där jag pratar om kvadraten utifrån bildämnets perspektiv. Områden som jag tar upp är grafisk design, konsthistoria, måleri, samtidskonst, film och arkitektur. Jag använder mig av ett flertal ämnesspecifika begrepp.
1. Grafisk design
Eleverna i åk 9 jobbar just nu med grafisk design och ska göra skivomslag som är kvadratiska. Det kvadratiska formatet är en optimal förvaringsplats för den cirkelformade vinylskivan. Ni använder er av valfri teknik. Genom olika processer ska ni bearbeta delar till en helhet.
Foto: Peter Waldenström
2.Konsthistoria
Kazimir Malevich målade "Vit kvadrat på vit botten" redan 1918. Så hade ingen målat tidigare och målningen är en av de viktigaste i konsthistorien. Konstriktningen kallas suprematism och han har även målat "Svart kvadrat på vit botten".
"Kazimir Malevich - 'Suprematist Composition- White on White', oil on canvas, 1918, Museum of Modern Art" by Kazimir Malevich - The Museum of Modern Art (NY). Licensed under Public domain via Wiki Commons
|
"Black Square" by Kazimir Malevich - (Transferred from en.wikipedia - was: en:Image:Black Square.jpg). Licensed under Public domain via Wikimedia Commons
|
3. Samtidskonst och film
Ruben Östlund är filmregissör och aktuell med filmen "The Square" som vann det prestigefyllda priset Guldpalmen för bästa film. Filmen är även nominerad till Oscarsgalan 2018.
Ruben har flera strängar på sin lyra och tillsammans med filmproducenten Kalle Boman ligger han bakom projektet "Rutan" som också inspirerat till den nya filmen. Rutan är en vitmarkerad kvadrat placerad i det offentliga rummet – en plats där gemensamma rättigheter och skyldigheter råder.
Till Rutan kan vi gå om vi behöver hjälp, när någon står i den är det vårt ansvar att söka kontakt och försöka hjälpa till. I Rutan kan vi lämna ifrån oss våra ägodelar, i den får vi inte stjäla. Rutan på bilden, som är den första, finns i Värnamo.
Foto: Med tillstånd av Ruben Östlund
|
|
4. Arkitektur
Inom arkitektur är det vanligt att kvadraten ingår som en viktig del i konstruktionen. Två exempel på det är kulturhuset i Kalmar och pyramiderna i Egypten.
By Ricardo Liberato - All Gizah Pyramids, CC BY-SA 2.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php
|
Foto: Kalmar stad
|
B. Efter min föreläsning delades klassen in i grupper för att diskutera vad jag berättade om de olika områdena och vilka svåra ord eller ämnesspecifika begrepp jag använt mig av.
C. Avslutningsvis skulle eleverna individuellt skriva en kortare text innehållande fyra begrepp som jag pratat om. De fick reda på vilka ord det var när texten påbörjades. Orden skulle placeras i ett relevant sammanhang och texten kommer att bedömas. Orden var följande: helhet, abstrakt, samtidskonst, form och naturligtvis kvadrat.
Några av elevernas texter presenteras nedan:
|
Kvadrat Grafisk design handlar om att använda bild, form, ord och/eller symboler i en mix, även om helheten inte är konst. Vi gör t.ex. ett skivomslag där vi provar olika material och typsnitt, olika stilar för att få fram en bra helhet. Omslaget har formen av en kvadrat, för att skivan ska på plats i fodralet. Konsthistoria är konst från historian. Ett exempel är Malevichs vita kvadrat på en vit botten. Sen också en svart kvadrat på en vit botten, gjord på fri hand. Tanken bakom var att komma bort från ”det naturliga”, som var inne på hand tid. Detta var abstrakt och mot trenden. Han ville förenkla, bland annat. Samtidskonst handlar ofta om sker som händer i den tid vi lever i nu. Det kan vara om saker som händer i världen, saker man vill protestera mot, saker som är menade att provocera eller väcka tankar om hur vi lever eller vilket samhälle vi lever i. T.ex. har Ruben Östlund gjort en film, ”The Square”, smått baserad på en ruta i Värnamo. I mörkret kan man se en stor kvadrat ligga upplyst på marken. Tanken bakom den är att provocera oss, väcka tankar om samhället, både i nutid och dåtid. Österlund menar att man i rutan inte för stjäla, vara elak, oartig, orespektfull eller på annat sätt allmänt dum. I rutan är det ”som det ska vara”. Utanför är världen grym, och respektlös och svårare att lita på. Arkitektur har med form att göra, och man kan se tydliga exempel på kvdrater som använts i historien och nutid. Man har använt kvadrater i pyramiderna, på botten av en fyrsidig sådan, men även i moderna hus. Kvadrat
Grafisk design ska man få ihop en helhet genom att skriva men även att måla och rita. T.ex. nu när vi jobbar med skivomslaget och skapar en helhet genom att alla olika delar till en enda. Skivomslag har en även en form av en kvadrat som även är en del av helheten. Konsthistoria har vi Kazimir Malevich som måla två kvadrater i på varandra. Det som många inte tänker på att det kan lyckas, utan det är nog det enklaste men väldigt abstrakt. Man kan få fram allt ur en så enkel bild. Samtidskonst har vi Ruben Östlund som väcker en känsla ur människor som inte funnits på en väldigt lång tid. Tar en kvadrat målar på gatan och säger att i denna kvadrat ska man var trevlig och ha medkänsla. Men frågan är om alla lyder det, men bara den tilliten han har på sina medmänniskor. Genom att tro på dem att lyssna och förstå hur man ska vara mot alla andra. Som t.ex. rutan i Värnamo som Ruben gjort. Arkitektur med kvadrater väcker liv i väldigt många människor som tycker att det är alldeles för originellt. Väcker ilska mellan olika grupper och så man ska/bruka göra. Formen betyder alltså något för folket. Det är nog därför att man bygger just denna former. Man vill få fram diskussioner och att folk pratar och får fram åsikter genom argument. Kvadrat
Grafisk design är när man skapar något med bild och text som inte är ett konstverk men som används inom reklam m.m. Helheten är viktig här, allt ska höra ihop. Konsthistoria är konstverk som har skapats för länge sedan. Konstverken kan ha spelat roll p.g.a. att det har stuckit ut eller ändrat något. Kazimir Malevich var en av konstnärerna som har hamnat i konsthistorien för sin abstrakta konst, han ville ha bort figurerna och använde sig istället av kvadraten. Samtidskonst berättar om vår tid nu genom bild. Ett exempel är Ruben Östlunds projekt Rutan. I rutan ska man behandla varandra lika, hjälpas åt och dela med sig. Arkitektur är när man bygger och designar hus. Former är viktiga och en man ofta använder är kvadraten, kulturhuset i Kalmar är ett exempel där man nyttjat den. Kvadrat
Grafisk design är när man skapar något med bild och text som inte är ett konstverk men som används inom reklam m.m. Helheten är viktig här, allt ska höra ihop. Konsthistoria är konstverk som har skapats för länge sedan. Konstverken kan ha spelat roll p.g.a. att det har stuckit ut eller ändrat något. Kazimir Malevich var en av konstnärerna som har hamnat i konsthistorien för sin abstrakta konst, han ville ha bort figurerna och använde sig istället av kvadraten. Samtidskonst berättar om vår tid nu genom bild. Ett exempel är Ruben Östlunds projekt Rutan. I rutan ska man behandla varandra lika, hjälpas åt och dela med sig. Arkitekt är när man bygger och designar hus. Former är viktiga och en man ofta använder är kvadraten, kulturhuset i Kalmar är ett exempel där man nyttjat den. Kvadraten
Grafisk design i helhet är att kunna utforma en bild och text tillsammans utan att det är ett konstverk. Ett ex på form man kan ha är kvadrat. Vi jobbar om det i bilden just nu när vi gör skivomslag och då kan man även få med samtidskonsten som visar om hur tiden vi lever i är nu utan att det är speciellt abstrakt. Konsthistoria är konst som berättar hur de var förut, bilderna är inte alltid jätte abstrakta. Men man ser helheten av det. Formerna är oftast rektangulära eller i en kvadrat. Ett exempel är malevich. Kvadraten inom arkitektur kan vara att man utgått ifrån det när man ska bygga det där kubb-huset eller pyramiderna. Samtidskonst berättar om tiden vi lever i. den konsten är inte heller alltid abstrakt utan kan föreställa lite vad som helst. Men man ser oftast i helheten vilket budskap verket har. Ruben östlund gjorde en film som blev oscarnominerad den hetr the square och den handlar om rutan. Kvadraten
Grafisk design-utforma bild och text tillsammans utan att det ät konst t.ex. reklam och skivomslag(informationsdesign) Konsthistoria-konst som berättar om hur det var förut Samtidskonst-konst som berättar om tiden vi lever i Arkitektur-Kvadraten inom arkitektur kan vara att man har utgått ifrån den när man byggt någon byggnad t.ex. pyramiderna. Inom grafisk design kan man utforma en bild och eller text med något speciellt syfte utan att man vill att det ska vara konst, det kan vara t.ex. en reklambild som visar en bild på vad det är man säljer och så har man text för att beskriva produkten. Denna termin jobbar vi med grafisk design, ett skivomslag med en passande bild och titel och namn på artist/grupp. Ett exempel på konsthistoria är konstnären Malevich som använde sig av kvadraten när han målade. Han gjorde en svart kvadrat på vit bakgrund. Samtidskonst beskriver tiden vi lever i. Ruben Östlund gjorde en film som blev Oscarsnominerad, den heter the square. Inom arkitekturen är kvadraten viktig och är den grundläggande formen, utifrån kvadraten kan man sedan lägga till former. Kvadraten finns överallt i arkitekturen. |
Kvadrat Grafisk design: Grafisk design är inte konst. Det är något som finns inom reklamindustrin till exempel. Man uttrycker sig och det man gör når många. Man skapar en helhet genom att måla, skriva och teckna. Utan att det är ett riktigt konstverk. Ett skivomslag har formen av en kvadrat, samtidigt som det är något som massproduceras och når ut till många. Det är grafisk design. Konsthistoria: En kvadrat är något abstrakt. Konstnären Kazimir Malevich målade kvadrater. Han var trött på de naturliga formerna och började då göra kvadrater. De föreställer ingenting. De är bara sig själva. Leonardo Da Vinci använde sig av en kvadrat (och en cirkel) när han visade hur människan såg ut. Samtidskonst: Ruben Östlund gjorde en ruta, en kvadrat, där man ska vara vänlig. Den finns i Värnamo. Han gjorde rutan för att han tyckte att man inte längre litar på varandra. Man kan inte släppa iväg sina barn själva i städerna längre, utan man är alltid rädd för att någon ska göra något. Det kallas samtidskonst. Ett konstverk som berättar något om vårt samhälle. Arkitektur: En kvadrat har en härlig form. Den är så enkel. De gamla pyramiderna bygger på en kvadrat. Det finns även moderna byggnader som har formen av en kvadrat. Kvadrat
Grafisk design använder vi oss av när vi gör våra skivomslag. Det innebär att man försöker få ihop en helhet av något. Ett exempel på detta är kvadrat på kvadrat av Malevich, ett äldre måleri. Detta är ett sätt att måla och rita så det handlar om hur det har varit förr. Ett exempel på detta är the square som Ruben Östlund har gjort och kommit på. Det är en kvadrat som finns på en gata i Värnamo. Man kan stå i denna rutan och där i så är det som en annan värld. När man står där inne så är tiden som den var förr. Man ska vara snäll och ha respekt för andra. Arkitektur kan man använda sig av kvadrater till t.ex. byggnader. Hus kan vara byggda som kvadrater och andra byggnader m.m. Man har då använt sig av formen kvadrat. Där kvadraten har inspirerat arkitekten. Kvadrat
Kvadraten i grafisk design är tillexempel är ett skivomslag. Men det kan vara många olika design typer. Där man är kreativ och använder sig av olika typer av text och bild men det ska inte bli konst. Det är helheten som räknas Kvadraten finns i konsthistoria där Malerich målade en vit kvadrat på ett vitt papper eller målade en kvart kvadrat på en vit bakgrund. För att han ville bort från naturen och samhället det är vad detta symboliserar. Detta kallas även abstrakt konst. Samtidskonst är den konst som berättar om tiden vi lever i. det finns en kvadrat i Värnamo där en film har spelats i pga denna kvadrat. Inom denna kvadrat så har alla lika mycket rätt och man får vara sig själv. Inom arkitektur använder man sig av kvadraten när man lägger grunden och formen till huset eller byggnaden. Ett exempel är pyramiderna som har grunden av en kvadrat. Kvadraten
Grafisk design i helhet är att kunna utforma en bild och text tillsammans utan att det är ett konstverk. Ett ex på form man kan ha är kvadrat. Vi jobbar om det i bilden just nu när vi gör skivomslag och då kan man även få med samtidskonsten som visar om hur tiden vi lever i är nu utan att det är speciellt abstrakt. Konsthistoria är konst som berättar hur de var förut, bilderna är inte alltid jätte abstrakta. Men man ser helheten av det. Formerna är oftast rektangulära eller i en kvadrat. Ett exempel är malevich. Kvadraten inom arkitektur kan vara att man utgått ifrån det när man ska bygga det där kubb-huset eller pyramiderna. Samtidskonst berättar om tiden vi lever i. den konsten är inte heller alltid abstrakt utan kan föreställa lite vad som helst. Men man ser oftast i helheten vilket budskap verket har. Ruben Östlund gjorde en film som blev Oscarsnominerad den heter the Square och den handlar om rutan. Kvadraten
Samtidskonst är konst om hur det är just nu, hur det har förändrats och hur det funkar i samhället nu för tiden, ex. han som hade gjort en ruta där man ska stå, det ska funka perfekt, alla ska ha tillit till varann osv. Denna ruta finns i Värnamo Grafik design är att kunna få ihop en helhet, inte ett konstverk men ändå få ihop det till något och det är mer design (Informationsdesign) Konsthistoria, Kazimir Malevich målade en vit kvadrat (Rutan) redan för länge sen och det kallas Abstrakt. Det är väldigt enkel konst men ändå svår, att kunna få ihop det med något så lätt som en kvadrat. Arkitektur har kopplingar till kvadrater bland annat deras form, gamla pyramider som har en kvadrat som bas/grund och allt byggs därifrån. Kulturhuset i Kalmar byggs upp på massa ihopsatta kvadrater. Kvadraten
Grafisk design, konsthistoria, samtidskonst och arkitektur Kvadratens form används inom grafisk design när man ska använda bild och text tillsammans och få en helhet men utan att det bir konst. Man använder det till exempel inom reklam och skivomslag. Kvadraten användes först inom konsten år 1918 av Kazimir Malevich. Hans konstverk kallas ”Vit kvadrat på vit botten” och senare gjorde han även ”Svart kvadrat” eller ”Black square”. Han var först med att använda kvadraten i detta sammanhang, men han använde sig inte av några linjaler och mått. Det visade sig senare att de lodräta sidorna var lite längre än de vågräta. Malevich kände sig stolt över att ha brutit normen över att bara måla naturliga former som finns i naturen och istället måla en onaturlig och ny form. Han var först med att ta den abstrakta konsten så långt, det vill säga en bild som inte går att säga vad den föreställer utan den har en mer andlig mening. Samtidskonst är när man använder konsten för att visa hur vi lever. Filmen ”The square” är regisserad och gjord av Ruben Östlund. ”Rutan” är det som inspirerat till filmen. Rutan är en vitmarkerad ruta som finns i Värnamo, det finns även fler men den första är i Värnamo. Till denna ruta går man om man vill ha hjälp, när någon står i rutan är de vår skyldighet som medmänniska att söka kontakt men personen. Östlund vill på något sätt få tillbaka det samhället han växte upp med, att man kan lita på folk. I denna ruta är det ett sådant klimat, det finns tillit och välvilja. Ruben Östlund och ”The Square” är nominerad i Oskarsgalan 2018 och vann priset för årets bästa film i Guldpalmen. I arkitekturen används ofta kvadraten som en grund. Två exempel på när kvadraten används i arkitekturen är kulturhuset i Kalmar, även pyramiderna bygger på en kvadratisk form. |
4.
Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=17456087
Inledning: Jag berättade den hiskliga historien om skeppet Medusa som förliste och flotten som byggdes av master. Därefter gick vi igenom alla ämnesspecifika och svåra ord i Wikipedias text om Gericaults målning av händelsen (se nedan).
Avslutning: Eleverna fick läsa texten individuellt. Efteråt diskuterade vi om hur mycket de hade förstått, utifrån olika nivåer. Om det upplevdes positivt att gå igenom svåra ord först.
Avslutning: Eleverna fick läsa texten individuellt. Efteråt diskuterade vi om hur mycket de hade förstått, utifrån olika nivåer. Om det upplevdes positivt att gå igenom svåra ord först.
Géricaults målning
Den unge franske konstnären Théodore Géricault blev betagen av de överlevandes berättelser och bestämde sig för att utföra en målning baserad på deras historia. Han kontaktade författarna 1818 och började studera målningar av konstnärer som Michelangelo Gros, Rubens och Caravaggio med motiv som stridsscener, stormar och döden.
Ur de överlevandes skildringar valde han ut flera potentiella scener som han sedan bearbetade parallellt. I sitt skissarbete överförde han stegvis olika motiv från den ena scenen till den andra. Till sist bestämde han sig för att i den färdiga målningen tona ned katastrofens värsta fasor genom att återge flotten i det ögonblick då Argus visade sig vid horisonten. Han hade då placerat flotten i förgrunden så att betraktaren skulle uppfatta sig som en av besättningsmännen snarare än en utomstående betraktare. Inför den gigantiska målningen ligger en normallång människas ögonhöjd under horisonten i målningen och de döda och förtvivlade människorna i förgrunden upplevs lätt som påträngande nära, fartyget på horisonten däremot som plågsamt litet och avlägset.
I den färdiga målningen är människorna på flotten uppdelade i fyra grupper: De döda eller döende i förgrunden, de som reser sig, de stående (och "starka") i bakgrunden bakom masten och till sist de tre männen intill tunnan som signalerar till Argus. Motiv från de övergivna scenerna återfinns i den färdiga målningen: Till exempel kommer fadern och sonen till vänster från den scen som hade kannibalismen ombord som tema.
För att göra sin bild så realistisk som möjligt studerade han lik och döende på Hospital Beaujon. Han tog till och med hem likdelar till sin ateljé för att kunna studera deras gradvisa förruttnelse. Géricault använde sig även av sina vänner som modeller, till exempel poserade Eugène Delacroix som gestalten i förgrunden som vänder ansiktet nedåt och sträcker ut båda armarna. Trots dessa omsorgsfulla studier har Géricault framställt människorna på flotten som unga atleter, helt i klassicismens tradition.
Sedan väl gestalterna och kompositionen med den dominerande diagonalen funnit sin plats började Géricault intensifiera dramatiken i målningen. Avståndet mellan flotten och Argus ökade för varje studie han företog sig och samtidigt som gestalterna i bilden alltmer kom att bilda en sammanhållen helhet, tillkom det vindpinade havet och den dramatiska himlen som väger mellan natt och dag.
Målningen gav han historiemåleriets episka dimensioner trots att det var en samtida händelse som avbildades. Den ställdes första gången ut på Parissalongen 1819 och blev en sensation. Den finns idag på Louvren.
Den unge franske konstnären Théodore Géricault blev betagen av de överlevandes berättelser och bestämde sig för att utföra en målning baserad på deras historia. Han kontaktade författarna 1818 och började studera målningar av konstnärer som Michelangelo Gros, Rubens och Caravaggio med motiv som stridsscener, stormar och döden.
Ur de överlevandes skildringar valde han ut flera potentiella scener som han sedan bearbetade parallellt. I sitt skissarbete överförde han stegvis olika motiv från den ena scenen till den andra. Till sist bestämde han sig för att i den färdiga målningen tona ned katastrofens värsta fasor genom att återge flotten i det ögonblick då Argus visade sig vid horisonten. Han hade då placerat flotten i förgrunden så att betraktaren skulle uppfatta sig som en av besättningsmännen snarare än en utomstående betraktare. Inför den gigantiska målningen ligger en normallång människas ögonhöjd under horisonten i målningen och de döda och förtvivlade människorna i förgrunden upplevs lätt som påträngande nära, fartyget på horisonten däremot som plågsamt litet och avlägset.
I den färdiga målningen är människorna på flotten uppdelade i fyra grupper: De döda eller döende i förgrunden, de som reser sig, de stående (och "starka") i bakgrunden bakom masten och till sist de tre männen intill tunnan som signalerar till Argus. Motiv från de övergivna scenerna återfinns i den färdiga målningen: Till exempel kommer fadern och sonen till vänster från den scen som hade kannibalismen ombord som tema.
För att göra sin bild så realistisk som möjligt studerade han lik och döende på Hospital Beaujon. Han tog till och med hem likdelar till sin ateljé för att kunna studera deras gradvisa förruttnelse. Géricault använde sig även av sina vänner som modeller, till exempel poserade Eugène Delacroix som gestalten i förgrunden som vänder ansiktet nedåt och sträcker ut båda armarna. Trots dessa omsorgsfulla studier har Géricault framställt människorna på flotten som unga atleter, helt i klassicismens tradition.
Sedan väl gestalterna och kompositionen med den dominerande diagonalen funnit sin plats började Géricault intensifiera dramatiken i målningen. Avståndet mellan flotten och Argus ökade för varje studie han företog sig och samtidigt som gestalterna i bilden alltmer kom att bilda en sammanhållen helhet, tillkom det vindpinade havet och den dramatiska himlen som väger mellan natt och dag.
Målningen gav han historiemåleriets episka dimensioner trots att det var en samtida händelse som avbildades. Den ställdes första gången ut på Parissalongen 1819 och blev en sensation. Den finns idag på Louvren.
5.
Ett diagram med ämnesspecifika begrepp som förtydligar och bättre synliggör uppgiften i bildanalys för eleverna i åk 9.
6.
Text som förstärks och skapar en helhet med bild och ljud. Multimodala hjälpmedel som lyfter en text och skapar en känsla.
Skolans värdegrund from Peter Waldenström on Vimeo.
7.
|
Elever i åk 7 fick välja en av meningarna ur värdegrunden. Uppgiften var att med hjälp av multimodala hjälpmedel, i det här fallet redigeringsprogrammet Photofiltre, förstärka, tydliggöra och ge en känsla åt textens innehåll. Text och bild (egna eller tillåtna bilder) presenterades tillsammans på ett liggande A4-format.
|
Värdegrunden omfattar:
|
