Konstriktning – Konstverk – Träd
I den här bilduppgiften ska du ska göra ett konstverk på temat "träd". Du ska utgå ifrån en konstriktning som du gillar eller tycker verkar vara intressant och du har fem lektioner på dig. Tidigare elevexempel hittar du under fliken: elevexempel: träduppgift.
Du får själv bestämma i vilken teknik och i vilket format du vill arbeta. Olika tekniker du kan välja mellan: foto, film, teckning, måleri, skulptur, digital bildredigering m.m. Det går bra att hämta material i skolan om det behövs (efter överenskommelse).
När man ser ditt konstverk ska det framgå vilken konstriktning du valt. Du kan välja mellan nedanstående konstriktningar.
När du är färdig, svara på följande frågor:
Vilken konstriktning har du valt?
Vilken teknik har du jobbat med?
Vad vill du säga med ditt konstverk?
Är du nöjd, varför?
Klickbara länkar:
Samtidskonst (nutid)
Konst som berättar något om tiden och samhället vi lever i. Kan ofta problematisera och vara samhällskritisk.
Romantiken (ca 1780–1880)
Avbildar verkligheten på ett romantiskt och ofta dramatiskt sätt.
Impressionism (ca 1870–)
Lade mer fokus på färg och ljusspel än detaljer.
Jugend eller Art Nouveau (ca 1880–1910)
Dekorativ stil med slingrande linjer hämtade från växtriket.
Pointillism (ca 1880–)
Bilden byggs upp med små målade färgprickar.
Kubism (ca 1907–)
Avbildar verkligheten med raka hårda linjer, kantiga färgfält och former.
Abstrakt konst (ca 1910–)
Bilder som inte föreställer något eller som åtminstone skiljer sig väsentligt från verkligheten.
Suprematism (ca 1915–)
Rysk konststil med enkla geometriska former.
Dadaism (ca 1916-1922)
Ville skilja sig från det klassiska skönhetsbegreppet och istället skaka om och chockera betraktaren med absurda motiv.
Art Deco (ca 1920-1939)
Dekorativ stil. Motiven togs ofta från Orienten, Egypten, det antika Grekland och Rom.
Surrealism (ca 1920–)
Skildrade drömliknande scener.
Popkonst (ca 1954 –)
Motiven hämtas från den populära masskulturen.
Fotorealism eller Superrealism (ca 1960–)
Försöker avbilda verkligheten lika exakt som ett fotografi.
Opkonst (ca 1960–)
Optisk konst. Består ofta av en mängd små former, linjer eller starka färger som ständigt förändras inför ögat.
Konstriktningar hämtade från Wikipedia
Elevexempel: Samtidskonst, Surrealism, Popkonst, Pointillism, Suprematism
|
|
|
Centralt innehåll:
- Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser
- Presentationer av eget bildskapande.
- Former, färger och bildkompositioner samt deras betydelsebärande egenskaper och hur dessa kan användas i bildskapande arbete.
- Material och verktyg för två- och tredimensionellt arbete och hur dessa kan användas för bestämda syften.
- Bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer och hur dessa perspektiv kan utformas och framställas.
Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven framställer olika typer av bilder med delvis genomarbetade uttrycksformer anpassade till syfte och sammanhang så att budskapet framgår.
I bildarbetet använder eleven olika tekniker, verktyg och material på ett i huvudsak fungerande sätt och prövar då hur dessa kan kombineras för att skapa olika uttryck.
Eleven utvecklar i viss utsträckning idéer med utgångspunkt i inspirationskällor och andra uppslag. Utifrån syftet med bildarbetet väljer eleven ett i huvudsak fungerande tillvägagångssätt och ger enkla motiveringar till sina val. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ.
Eleven för enkla resonemang om innehåll, uttryck och funktioner i egna och andras bilder.
Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 9
Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.
Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven framställer olika typer av bilder med genomarbetade uttrycksformer anpassade till syfte och sammanhang så att budskapet framgår.
I bildarbetet använder eleven olika tekniker, verktyg och material på ett fungerande sätt och prövar och omprövar då hur dessa kan kombineras för att skapa olika uttryck.
Eleven utvecklar i relativt stor utsträckning idéer med utgångspunkt i inspirationskällor och andra uppslag. Utifrån syftet med bildarbetet väljer eleven ett fungerande tillvägagångssätt och ger utvecklade motiveringar till sina val. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som efter någon bearbetning leder framåt.
Eleven för utvecklade resonemang om innehåll, uttryck och funktioner i egna och andras bilder.
Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 9
Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.
Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven framställer olika typer av bilder med väl genomarbetade uttrycksformer anpassade till syfte och sammanhang så att budskapet framgår.
I bildarbetet använder eleven olika tekniker, verktyg och material på ett väl fungerande sätt och prövar och omprövar systematiskt hur dessa kan kombineras för att skapa olika uttryck.
Eleven utvecklar i stor utsträckning idéer med utgångspunkt i inspirationskällor och andra uppslag. Utifrån syftet med bildarbetet väljer eleven ett väl fungerande tillvägagångssätt och ger välutvecklade motiveringar till sina val. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt.
Eleven för välutvecklade resonemang om innehåll, uttryck och funktioner i egna och andras bilder.