Så här skriver Sirgitta om sin utställning på Ålgården i Borås:
"De arbeten jag nu visar på Ålgården har till största del färdigställts under nuvarande och föregående år. Jag har under arbetets gång inte kunnat lägga ifrån mig tanken på solen; det brinnande klotet över oss. Jag har nästintill förföljts av bilder av ödsliga landskap, av brännande solar och torra landskap. Ibland har solen istället varit tung och svart. Ett sotigt regn har fallit över landskapet. Det är måhända inte konstigt att känslan jag har försökt förstå, stävat efter att nå och förmedla har varit något dyster under de oroliga åren som har varit. Känslan jag har burit på är att något är över, alldeles försent och för alltid förändrat."
"De arbeten jag nu visar på Ålgården har till största del färdigställts under nuvarande och föregående år. Jag har under arbetets gång inte kunnat lägga ifrån mig tanken på solen; det brinnande klotet över oss. Jag har nästintill förföljts av bilder av ödsliga landskap, av brännande solar och torra landskap. Ibland har solen istället varit tung och svart. Ett sotigt regn har fallit över landskapet. Det är måhända inte konstigt att känslan jag har försökt förstå, stävat efter att nå och förmedla har varit något dyster under de oroliga åren som har varit. Känslan jag har burit på är att något är över, alldeles försent och för alltid förändrat."
 |  |
Bilder med tillstånd av konstnären
RSS-flöde